Smyckefakta - Fakta om smycken

Vad är ett smycke?

Smycken är föremål som är avsedda att bäras på kroppen. De kan bäras för att markera social, professionell, religiös eller annan kulturell tillhörighet. Samt oftast, men sällan enbart, för att åstadkomma en dekorativ effekt. Enligt Nationalencyklopedin har behovet av sådana estetiska och betydelsebärande markörer varit grundläggande för människan och har närmast global spridning i tid och rum. (NE, 2012j)

Lagar och förordningar
Konventionerna genom guldsmedsbranschen och statens förordningar utgör normerna när det gäller materialkunskap kring ädelmetaller och ädelstenar med tillhörande lagar kring märkning och marknadsföring.

Jevelias sortiment
Tyngdpunkten ligger på pärlsmycken av äkta kultiverade pärlor. Läs om våra pärlsmycken under fliken: Pärlfakta
I nätbutikens sortiment hittar du dessutom ett brett urval smycken, designer-smycken, bijouxalster samt klockor.

Smycken som bärbar konst
Vi tillämpar dessutom ett vidgat begrepp i synen på smycken där konstnärliga aspekter, formgivningskvaliteter och originalitet mer än materialet är tongivande. Vissa utvalda smycken ur Jevelias Art-kollektion är formgivna för och av Jevelias egen formgivare.

Material
Vår målsättning är att de smycken vi erbjuder i högsta möjliga mån ska vara allergivänliga utifrån EU-direktivet.

Tillverkning
Våra smycken tillverkas hos olika smyckestillverkare både nationellt och internationellt. Vi bevakar leverantörernas produktgarantier och standarder i största möjliga mån så att de överensstämmer med svensk lagstiftning och EU-direktivet.

Etik
Jevelia följer en etisk standard som innebär konkret att produkternas tillverkning bör ske i kontrollerade processer med god hänsyn till miljö och människors arbetsvillkor. Vi försöker i största möjliga mån erbjuda smycken som kommer från certifierade processer och tillverkare.

Jevelias filosofi
Vår fokus ligger på design, stil och material i det bästa möjliga förhållandet mellan kvalitet, pris och service. Jevelias inställning när det gäller köp av smycken är att det är du som kund som gör medvetna val. För att dina val ska bli så bra som möjligt har vi som målsättning att alltid erbjuda en gedigen produktinformation vid varje produkt.

Prisbilden på smyckeguld - och silver
Under de senaste åren har världsmarknadspriserna på smyckeguld och silver i alla kvaliteter stigit till de högsta nivåerna i modern tid. Detta har helt klart haft positiva men också negativa effekter, det sistnämnda främst för konsumenterna som får betala väldigt höga priser för smycken av guld och silver. Det klassiska smyckeguldet har 18K. Idag säljs 14K smyckeguld i allt större omfattning när det gäller nya smycken. 22K guldsmycken med en guldhalt på 91,6% är sällsynta då detta guld är väldigt mjukt och opraktiskt att använda. En 14K guldring har vid normal användning betydligt längre hållbarhet än en ring i 22K guld.

Guld
Genom historien har människor attraherats av guld i tusentals år, Guld är en smått magiskt metall som är vacker, värdefull och framför allt äkta. Guld är ett grundämne (Au). Man tror att guld var en av de första metaller som människan började arbeta med. Man smälte samman små guldkorn till större klumpar och fick på sätt fram ett material som kunde formas till smycken.

Finhaltstämpel
Finhaltsstämpeln anger mängden guld som ädelmetallföremålet innehåller. Guldhalten kan anges i antingen karat eller tusendelar (exempelvis 14K eller 585 kan anges för guld med halten 58,5 % finguld)

Smyckeguld 375 (9K)

Smyckeguld 585 (14K)

Smyckeguld 750 (18K)

37,5 % guldhalt,
resten är vanligtvis silver och/eller koppar.
Stämplas normalt ej.

58,5 % guldhalt,
resten är vanligtvis silver och/eller koppar

75,0 % guldhalt,
resten är vanligtvis silver och/eller koppar

Rödguld är den vanligaste färgen som uppstår genom att man blandar finguld, koppar och silver.

Gult guld uppstår genom att ädelmetallen innehåller mer silver än rödguldet och mindre koppar.

Vitguld tillverkas genom att man blandar finguld, silver, koppar och palladium. Smycken i vitguld har en ren, vit färg. Vi rekommenderar att smycken i vitguld rodineras om efter några års användning.

Silver är en ädelmetall som i sin renaste form har en vackert vit metallisk lyster. Hårdheten är något hårdare än guld.

Tillbakablick
Många av de tidiga civilisationerna förknippade silver med månen och dess silvervita sken, medan guld förknippades med solen. Silver kallades för ”Luna”, vilket betyder måne på spanska. Det latinska namnet på silver är ”argentum” som betyder vit och glänsande. (Ag som är den kemiska beteckningen för silver kommer från ordet ”argentum)

Finhaltstämpel
Finhaltsstämpeln anger mängden silver som ädelmetallföremålet innehåller.

Verksilver 830

Sterling Silver 925

Silver med 83 % silverhalt.
I Sverige lägsta gräns för silverhalt i
ädelmetallalster som får kallas för äkta silver.

Sterling Silver har en silverhalt av 92,5% silver dvs. 925 delar silver (och 75 delar koppar) av 1000 delar legering.

925-Sterlingsilver
Sterlingsilver är ljust och ett utmärkt smyckematerial att arbeta med. Finhalten i sterlingsilver är 925 tusendelar alltså 92,5% silver, resten är bl.a. koppar. Även silver med lägre finhalt än 92,5% kan användas för smyckestillverkning. Lägsta gräns för silver som får kallas 'äkta silver' är silver med 830-tusendelars renhet.

Platina
Platina är en exklusiv, vit ädelmetall som är hårdare än guld. Materialet har en mycket hög densitet vilket gör att det är tungt. Smältpunkten är hög och metallen är svårarbetat. Tillsammans gör dessa egenskaper platinan till en av världens absolut bästa smyckematerial för slitstarka och vackra smycken. P950 är stämpeln för Platina i Sverige.

Guldbelagda smycken
Marknaden för guldbelagda smycken har under de senaste årtionden växt rekordartad. Modern pläteringsteknik och nya metoder av förgyllningstekniker har gjort det möjligt att framställa högkvalitativa smycken där bland annat metaller såsom silver, koppar och mässing m.fl. beläggs med ett ytskikt av guld. Allt fler erkända smycketillverkare och även kända formgivare använder metaller som pläteras för sina alster. Fördelarna är många, bland annat har kvaliteten på guldbelagda smycken blivit mycket högre samt att priserna på dessa smycken är betydligt lägre än för massiva guld - och silversmycken. Tillverkningsmetoden är en väl accepterad del av marknaden för smycken sedan i mitten av 1800-talet. Vissa pläterade smycken kan t.o.m. vara dyrare än guld - och silversmycken på grund av varumärke, design m.fl. faktorer. Dessutom innehåller ett guldbelagt smycke faktiskt äkta guld. Vid vår produktinformation anger vi alltid tydligt om ett smycke är belagd med guld.

Plätering har en lång historia, ett tidigt exempel av ett pläterat prydnadsföremål är en guldpläterad Buddha-staty från 100-talets Kina.

Guldplätering
En tunn guldplåt läggs på mekanisk väg över en kärna av t.ex. koppar, silver eller mässing.

9K GP

14K GP

18K GP

Ett lager guld med 37,5 % guldhalt har mekaniskt lagts på metaller såsom t.ex. koppar, mässing och silver.

Ett lager guld med 58,5 % guldhalt har mekaniskt lagts på metaller såsom t.ex. koppar, mässing och silver.

Ett lager guld med 75,0 % guldhalt har mekaniskt lagts på metaller såsom t.ex. koppar, mässing och silver.

Gulddubblé
Denna beläggningsmetod är en förgyllning av exempelvis en metall såsom koppar med ett tjockare skikt guld än vid traditionell förgyllning.

Guld fylld (Gold-filled, Gold filled eller filled gold) kort GF, guld fylld
Beskriver en förgyllningsmetod med vilken ett yttre skikt med guld fyller en metallkärna av mässing, koppar och ibland även silver. Guldskiktet är ca 100 gånger tjockare än en traditionell förgyllning. I USA, där denna metod är vanligast har regeringen uppgiften att kontrollera kvaliteten. Endast smycken som har en andel av minst 5 % 14K – respektive 10 % 10K guld av totalvikten får stämplas med GF.

10K GF

14K/20 GF

18K GF

Minst 10 % av föremålets totalvikt består av guld med 41,7% guldhalt som under högt tryck och värme förts på och fyller en metallkärna av t.ex. koppar, mässing och silver.

Minst 5 % av föremålets totalvikt består av guld med 58,5 % guldhalt som under högt tryck och värme förts på och fyller en metallkärna av t.ex. koppar, mässing eller silver.

Ett guldskikt med 75,0 % guldhalt som under högt tryck och värme förts på och fyller en metallkärna av t.ex. koppar, mässing eller silver.

Fördelen med smycken som förgyllts med guldfyllningsteknik (GF) är att de har en tåligare yta eftersom ytans guldskikt är tjockt.

Ur allergisynpunkt gäller följande tumregel för guldfyllda smycken: Kan du bära guld, kan du bära guld fyllda smycken, och till utseende är GF-smycken likvärdiga med guldsmycken av solitt guld.

Guld på silver
Mekanisk pläteringsmetod med tunn guldplåt över silver. Kontrollstämplas som silver.

Förgylld
En traditionell metod där ett föremål överdras med ett lager guld. Denna teknik skall inte förväxlas med GF (guld fylld) eller gulddubblé. Läs om dessa ovan.

Skötselråd för guldpläterade/förgyllda smycken
Pläterade och guld fyllda/förgyllda smycken ska inte läggas i rengöringsbad eller putsas med starka kemikalier. Undvik att putsa smycket för hårt med putsduk. Om guldbeläggningen har skadats eller försvunnit kan metallen under guldet komma fram. En guldplätering kan enkelt göras om.

Silverbelagda smycken
Silverpläterade smycken tillverkas genom att man belägger en metall såsom t.ex. koppar eller mässing med ett skikt silver. Detta innebär att smycket som är pläterad/försilvrad innehåller silver även om mängden är liten eftersom det är ytan som är belagd.

En vanlig teknisk metod är att man sänker ner metallföremålet tillsammans med en bit silver i en lösning som innehåller joner. Genom en elektrolytisk process löses silvret upp och lägger sig på ytan av föremålet.

Försilvring innebär att t.ex. en kärna av koppar eller mässing överdras med ett lager av silver .
Genom historien har det används ett flertal metoder, bland annat argent haché, old sheffield plate m.fl. Efter elektropläteringens introduktion vid mitten av 1800-talet blev detta den dominerande metoden.

Silverfylld (alternativa benämningar: Silver fylld; Äkta Sterlingsilver 925 fylld) ) är ett tjockt lager silver, oftast av äkta Sterlingsilver 925 över en kärna av smyckemetall i form av koppar eller mässing alt. legeringar. Förkortning: 925/20 SF. Andelen äkta smyckemetall följer principerna för guldfyllning.

Skötselråd för silverpläterade smycken
Pläterade och försilvrade smycken ska inte läggas i rengöringsbad eller putsas med starka kemikalier. Silverpläterade smycken kan rengöras försiktigt med putsduk för silver. Putsa inte för hårt med putsduk. Undvik att använda smyckena när du duschar, badar eller sportar. Undvik att putsa smycket för hårt med putsduk. En silverplätering kan enkelt göras om så många gånger man önskar.

Titan, zirkonium, volfram och stål är förstklassiga material som ökar i popularitet för varje år. Anledningen till detta är att smycken i dessa material är snygga, allergivänliga, väldigt hårda och tåliga. Till nackdelarna hör dock att färdiga smycken är svåra att ändra, särskilt ringar påverkas då dessa normalt inte storleksändras om de består av titan, zirkonium, volfram och stål.  Därför är det viktigt att du väljer rätt storlek på ringen direkt från början.

Smyckemetallegeringar
Genom historien har det tagits fram många olika legeringar för smycken. Kunskapen om allergier mot nickel och bly har under de senaste årtionden bidragit till att metallegeringar har blivit allt bättre och säkrare ur allergisynpunkt. Modern teknik har dessutom utvecklat möjligheten att tillverka högkvalitativa smyckemetallegeringar med goda egenskaper för smyckestillverkning

Alloy
En metallegering som exempelvis används i armbandsur och i vissa Bijoux-alster. Det finns en rad metallegeringar för smycken. Vi väljer alltid i första hand legeringar fria från bly och nickel.

Mässing
Den gulfärgade metallegering som är mässing består av koppar, tenn och zink.

Brons
Brons består av koppar blandat med ca 10 % tenn.

Tibetsilver
Omtyckt legering med goda egenskaper för smycketillverkning. Idag finns tibetsilver som tillverkas under kontrollerade former. Innehållet i legeringen kan nämligen variera. Historiskt sett tillverkade munkarna i Tibet tibetsilver som en legering av koppar och silver. Idag är tibetsilver vanligtvis en legering av zink, koppar, tenn (och ibland även stål) och silver 250/1000

Nysilver
En legering med silvervit glans bestående av 45-70% koppar, 8-45% zink, 5-30% nickel, är relativt hårt, korriderar nästan inte och kan få en mörk film precis som silver. Nysilver används i tillverkningen av exempelvis matbestick och blåsinstrument. Nysilver överdras ofta med ett lager silver genom plätering.

Rodinering
Silver beläggs med ett ytskikt av rodium genom en elektrolytisk process. Rodineringen görs bland annat för att silvret i smycket inte skall oxidera. Även utseendet påverkas av rodineringen, silver får ett utseende som liknar vitguld. Även smycken av vitguld rodineras.

Text Copyright Jevelia


Fakta ädelstenar
Ädelstenar är mineral, bergarter, korall, bärnsten eller pärlor som efter behandling som t ex klyvning, slipning, polering, är attraktiva att användas för personlig prydnad.

Av mineraler är det ca 100 som klassas som ädelsten men ungefär 20 påträffas i handeln.

Ibland används även begreppet halvädelsten, men då det inte har gått att fastställa kriterierna för vad som är värdefulla respektive mindre värdefulla ädelstenar har detta begrepp till stor del slutat att användas. Vad som skall klassas som halvädelsten är därmed en subjektiv bedömning.

Vetenskapen om ädelstenar kallas gemmologi.

Ädelstenars vikt anges i carat. 1 carat är 0,2 gram.

Ursprunget till carat
Det antas vara Johannes Döparen som gav namn åt ett träd som växer i medelhavsområdet och som är speciellt utbrett i de östra regionerna. Trädet heter Johannesbrödträdet (Ceratonia siliqua) och är en ärtväxt med ständigt grönt lövverk. Johannes Döparen lär ha livnärt sig på trädets ärtskidor när han vistades i öknen. Trädets frukter, cirka 2 dm långa platta "baljor" innehåller Johannesfrön. Dessa frön har använts av arabiska affärsmän som vikt vid vägning av både ädla metaller och juveler. Det accepterades genom sin inbördes likhet i vikt. Det gick 4 frön på 1 carat och vikten för dessa fyra pendlade mellan 0,23 och 0,27 gram.

Johannesbrödträdets frön kallades "kuara" vilket blev "karat". Under tidigt 1900-tal infördes metrisk karat för juveler. 1 carat (med c) fastställdes till 0,2 gram. Detta accepterades gradvis och sedan 1930 används det fullt ut i hela världen och är idag ett solitt begrepp.

Ädelstenars hårdhet brukar delas in efter Mohs hårdhetsskala. Denna består av tio mineral indelade efter deras ritshårdhet. Det betyder att ett mineral högre upp i skalan kan ritsa alla mineral längre ned i skalan. Skalan är relativ och inte linjär, steget mellan korund (9) och diamant (10) är till exempel större än steget mellan talk (1) och korund (9)

10. diamant
09. korund
08. topas
07. kvarts
06. fältspat
05. apatit
04. flusspat
03. kalkspat
02. gips
01. talk

Ett urval av Ädelstenar (i ungefärlig ordning efter Mohshårdhet):

Diamant, kristalliserat kol, är det hårdaste material som förekommer. Hårdhet 10.

Korundgruppen. Hårdhet 9.

Topas (ädeltopas), färglös, gul, rödbrun, ljusblå, rosenröd, blekgrön. Hårdhet 8.

Beryllgruppen. Hårdhet 7,5-8.

Krysoberyllgruppen. Hårdhet 8,5.

Spinell, röd, rosa, violett, gul, orange, blå, mörkgrön,svart., genomskinlig Hårdhet 8.

Turmalin, färglös, rosa, röd, gul, brun, grön, blå, violett, svart, flerfärgad. Hårdhet 7-7,5.

Kvartsgruppen. Hårdhet 7.

Granatgruppen. Hårdhet 6,5-7,5.

Zirkon, färglös, gul, brun, orange, röd, violett, blå, grön. Hårdhet 6,5-7,5.

Peridot (krysolit, olivin), gulgrön, olivgrön, brunaktig, genomskinlig. Hårdhet 6,5-7.

Pyrit (ibland även missvisande benämnd Markasit, folkligt kallad kattguld), smässingsgul, grågul. Hårdhet 6-6,5.

Turkos (kallait), himmelsblå, blågrön, äppelgrön, ofta med bruna/svarta fläckar, ogenomskinlig. Hårdhet 5-6.

Spodumengruppen. Hårdhet 6-7.

Fältspatgruppen. Hårdhet 6-6,5.

Augitgruppen. Hårdhet 6,5-7

Aktinolitgruppen. Hårdhet 6-6,5

Lapis lazuli (Lapis, lasursten, lasurit), azurblå, ogenomskinlig. Hårdhet 5-6.

Kvartsgruppen. Hårdhet 5-5,5.

Bärnsten (succinit, gammalsvenska: rav), fossil kåda från barrträdet Pinus succinifera, ljusgul till brun och andra färger. Hårdhet 2-2,5.

Pärla från pärlmussla, läs mer under fliken ”Pärlfakta”

Skiktstenar
Skiktstena är de flerskiktiga material som används inom ädelstenssnideriet. De skärs vanligen ur agater med jämna parallella band, normalt så att ett ljust skikt ligger över ett mörkt. Kombinationen av ett svart grundskikt och ett vitt överskikt kallas onyx (egentlig onyx). Onyx ( t ex svart onyx) används även som beteckning på ädelsten av enfärgad kalcedon. Onyx skall ej förväxlas med onyx-marmor vars namn ibland förkortas onyx.

Källa: SP, Nationalencyklopedin, Gemstones of the World - Walter Schumann 


Färgförändringar, missfärgningar och naturligt slitage av smycken
Så kallad missfärgning av kläder och hud som härstammar från smycken kan ibland orsaka tvivel gällande kvaliteten av ett smycke. Med nedanstående kunskap vill vi bidra till att undanröja tvivel samt komma med förslag till lösningar.

Varför uppstår missfärgningar och vad kan göras åt oönskade effekter?
De vanligaste orsakerna till missfärgningar är korrosion och metallslitage.

Korrosion
Rent guld är motståndskraftigt mot de flesta kemikalier som används på hud. Rent guld används dock mycket sällan i smycken eftersom det är för mjukt. Slitstyrkan förbättras genom att guldet legeras med andra metaller. Smycken med lägre karat har större tillsatser av andra ämnen, men dessa legeringar är inte helt korrosionsbeständiga. Detta medför att ytan kan angripas av en rad kemikalier.

Missfärgning av ytan eller försvunnen glans uppkommer i torra miljöer, oftast vid förvaring. Det uppstår en reaktion med svavelföreningar eftersom silver bildar bl.a. sulfid som yttrar sig som en brun matt film på metallens yta. Om denna film inte tvättas bort innan smycket återigen kommer till användning kommer en missfärgning av huden att ske.

Undvik detta genom att göra rent smycket efter användning och efter förvaring. Använd en mjuk putsduk, lämplig för smyckets beskaffenhet. I vissa fall kan det behövas ett milt rengöringsmedel för få bort beläggningar och smuts.

Smyckets kontakt med hud och kemikalier, fukt och svett kan också förorsaka korrosion. Svett består i huvudsak av vatten men innehåller också natriumklorid (salt), urea, ammoniak, fettsyror och fett. Dessutom kan svett också innehålla spår av andra ämnen, t.ex. svavelföreningar och eventuellt andra kemikalier från medicinering. Dessa milda kemikalier kan tillsammans med fukt och högre kroppstemperatur förorsaka en ytlig korrosion på alla smycken i direktkontakt med huden.

Det är enkelt att se om en silverring har fått en ytlig korrosion på insidan. Parfymer kan innehålla ämnen som påskynda korrosionsprocessen.

Tips och råd för skötsel och förvaring av smycken
Så minskar du korrosion och sköter om ditt smycke: Rengör ditt smycke ofta, särskilt om det har varit i kontakt med kosmetika, svett och parfymer. Följ också de särskilda skötselråden som finns i texten med rubriken ”Smyckefakta” om det handlar om pläterade/förgyllda smycken. För smycken med lägre karat rekommenderas plätering för att minska risken för korrosion. Förvara dina smycken i ett utrymme som inte har alltför för torr luft. Det är snyggt att hänga smycken på ett smycketräd, men som förvaringsmetod är detta mindre lämpligt. Att lägga smycken en och en i en plastpåse med lufttät förslutning är en förvaringsmetod som kan rekommenderas.

När det gäller skötsel och förvaring av pärlsmycken kan du läsa om detta ämne under fliken Pärlfakta.

Metallslitage
Alla metaller kan slitas genom att t.ex. länkar i en kedja konstant ”gnuggar” sig mot varandra. Smycken kan gnidas mot hårda ämnen som annan metall och t.ex. talk – ett fint, men hårt pulver som ingår i vissa kosmetiska produkter, m.fl. Slitage av metallen i smycket kan också uppstå vid hushållsarbete, lyft, förvärvsarbete och vardagssysslor.
Metallen i ett smycke skadas i regel inte av gnidning mot mjuka kläder och hud. Däremot kan det finnas hårda partiklar i ämnen som används på hud och i kläder som förorsakar slitage. Fyllnadsmaterial i moderna textilier och talk i kroppspulver är några exempel på ämnen som kan skada smycket. Partiklar som skadas på smycket ser svarta ut. Orsaken till detta är att en mindre del av den skadade metallen ger en relativt stor mängd finfördelat damm som vid kontakt med absorberande eller lätt feta ytor fastnar och då bildar ett svart märke.

Minska metallslitage genom
- att få bort orsakerna genom att undvika bl.a. användning av hård kosmetika och talk på hudområden där smycken används.
- att välja att låta plätera smycket med rodium innebär att ytan tål slitage bättre.
 

Så fastställer du ringstorleken – snabbt och enkelt
Det finns två grundläggande mått för ringstorlekar: Innerdiameter och inneromkrets

För att din ring ska passar riktigt bra på fingret är den rätta ringstorleken avgörande för en god passform och bra bärandekomfort. Din ring ska ju dessutom inte gå förlorad på grund av att den är för stor. Fastställ därför din optimala ringstorlek före köpet.

Fastställande av ringens innerdiameter
Det enklaste sättet är att mäta en befintlig ring som har god passform. Lägg ringen på ett måttband eller en linjal. Ett skjutmått är också ett bra hjälpmedel. Mät innerdiametern på ringens bredaste ställe och du har din individuella ringstorlek.

Faställande av ringens inneromkrets
Måttet på din fingeromkrets motsvarar ringens innerdiameter och fungerar bättre som mått för ringstorleken. För att bestämma din optimala ringstorlek utan befintlig ring mäter du med hjälp av en tråd eller ett snöre på det stället där du vill bära ringen. Även en pappersremsa kan fungera som ett måttband. Vira pappersremsan tätt runt fingret och märk stället med en penna. Mät längden av pappersremsan fram till markeringen (i mm). Detta mätvärde motsvarar ringens inneromkrets.

Tänk på
- att mäta exakt på det stället där du vill bära ringen. Måttet skiljer sig oftast en hel del mellan höger och vänster hand. Eftersom ringstorleken kan ändra sig över tid är det viktigt att du kontrollerar den ”gamla” storleken.

Under loppet av en dag kan ringstorleken också ändra sig. På kvällen är fingrarna oftast tjockare än på morgonen. Olika faser i liver förändrar ringstorleken också, t.ex. kan en graviditet, en diet eller sjukdom påverka ringstorleken. Lita därför inte på mått som är fastställda för länge sedan.

Även årstiden har inverkan på ringstorleken. På sommaren är fingrarna vanligtvis tjockare än på vintern – ju högre temperatur desto tjockare fingrar fungerar - en tumregel.

För optimal bärkomfort bör du vid val av en bred ring välja en större storlek än för en smal ring.

Med hjälp av följande tabell kan du hittar din optimala ringstorlek

Ringstorlek

Innerdiameter

Ringstorlek
Inneromkrets

15 mm

48

 

49

16 mm

50

 

51

16,5 mm

52

 

53

17 mm

54

 

55

18 mm

56

 

57

18,5 mm

58

 

59

19 mm

60

 

61

20 mm

62

 

63

20,5 mm

64

 

65

21 mm

66

 

67

21,5 mm

68

 

69

22 mm

70

 

71

23 mm

72

 

 

Artificiella ädelstenar, Zirkonia, Cubic zirconia, Zirkon, SWAROVSKI ELEMENTS och strass.

Jevelia reder här i kortform ut begreppen:

Zirkonia
Zirkonia är en högkvalitativ artificiell diamant som används i smycken. Cubic zirconia (Fianit) med förkortningen CZ, tillverkades för första gången år 1937 på Lebedewinstitutet vid fysikaliska Institutet på ryska Vetenskapsakademin. Tillverkningsprocessen lyckades genom att artificiella en-kristaller av Zirconium(IV)-oxid med formeln ZrO2, Zirconiumdioxid, stabiliserades i den kubiska högtemperaturfasen. Mycket på grund av stenarnas utmärkta egenskaper och hårdhet med 8-8,5 på Mohs skala har utvecklingen har gått starkt framåt sedan dess.

Dagens supermoderna tillverkningsprocesser och teknologiska Know-how har gjort det möjligt att tillverka högklassiga artificiella diamanter som inte ens ett tränat öga kan skilja från naturliga diamanter. Med ett värmeledningstest kan man dock avgöra om det handlar om en Zirkonia eller en Brilliant. Med en annan mätmetod kan man se skillnaden mellan ljusbrytningen i en Zirkoniasten och en Brilliant. Beräkningsindex för detta är: Zirkonia 2,18; Diamant 2,42. Densitet: Zirkonia 5,8 g/cm³; Diamant 3,5 g/cm³

Förkortningen KSZ betecknar kubisk stabiliserat Zirconiumoxid. För smyckestenar av Zirkonia-typ används olika oxid-ämnen i stabiliseringsprocessen. KSZ tillverkas i alla storlekar och former. Zirkoniastenarnas popularitet beror på den fina kvaliteten till ett överkomligt pris jämfört med brillianter.

 

 

 

 

 





Bild av en rund briljantslipad Cubic zirconia av Gregory Phillips. På grund av den visuella likheten med diamant och det överkomliga priset har Cubic zirconia varit den mest betydelsefulla artificiella diamanten sedan år 1976.

Zirkon
Zirkon (ZrSiO4), är en annan typ av sten som i sin transparanta form också används som smyckesten. Zirkon förväxlas ibland med Zirkonia (Cubic zirconia)

SWAROVSKI ELEMENTS
SWAROVSKI ELEMENTS är ett varumärke för marknadens finaste kristaller tillverkade av den österrikiska tillverkaren Swarovski. Äktheten av dessa dyrbara komponenter i smycken skall kunna intygas genom en ’MADE WITH SWAROVSKI ELEMENTS’ etikett, som fungerar som ett äkthetsintyg.
Swarovski-kristallernas toppkvalitet och Swarovskis samarbete med många ledande designers, kändisar och ledande smycketillverkare runt om i världen har bidragit till att Swarovski är världsledande.

Strass
Strass (ibland även Stras) betecknar kristaller som började tillverkas i stor skala på 1800-talet. Tidigare kallades de även Simili, på engelska kallas de än idag för Rhinestone. Detta beror på att kristaller från Rhenområdet användes som imitation av diamanter.

På 1800-talet uppstod vid hovet av Ludwig XV ett stort behov av smycken. Detta bidrog till spridningen av stenarna. Namnet Strass kommer från uppfinnaren och juveleraren Georg Friedrich Strass (franska: Georges Frédéric Strass) (1701–1773) som ägnade i eget företag från år 1730 i Paris mycket tid åt tillverkning av diamant-imitationer. Han hade framgång med detta och fick år 1734 kalla sig ’kungens juvelerare’ Beteckningen ’stenar från strass’ (pierres de strass) kommer från detta.

Strass kommer i utseendet nära diamanter när de gäller glans och färgegenskaper i facetterad form., men de saknar diamanternas ljusbrytningsindex och hårdhet.

Hot-glue strass
En vidareutveckling av strasstenar som används i smycken och på kläder.
 

Bilder och texter på jevelia.se Copyright Jevelia Gestaltaren Mälardalen 2013